fredag 30 mars 2012

Fredagsrapport

Varit inne en snabb sväng på jobbet och ordnar några saker, trots att jag egentligen är ledig idag.

Fikat med Lena. Ätit en fantastisk, smörig kardemummamazarin.

Hämtat två frysta kaniner hos Sandströms i Nacka.

Idkat lite hushållsarbete, i form av toastädning och pliktskyldig dammsugning.

Ska nu hämta barn, och handla.

I kväll: grillad biff, hemsmiskad bea, vin, ost, bröd, soffhäng.

På naglarna: Essie "Orange, it's obvious" nr 210A.

Trevlig fredag!

söndag 25 mars 2012

En lite tristare blogg

Jag förstår att det inte är lika givande att läsa här när blogginläggen övergått till att mestadels bestå av korta lägesrapporter, ögonblicksbilder och dagbokslika anteckningar med neutrala redogörelser för vad jag sysselsätter mig med.

I förra veckan öppnade jag kranen och spillde lite av det som just då tagit mig i sitt grepp. Delvis hormonellt betingat, delvis en akut känsla av misslyckande.

Ibland behöver det få lov att bubbla över en smula, men jag är för den skull i ärlighetens namn inte särskilt intresserad av kommentarer, eller käcka tillrop. Livet är som det är. Jag är inte den enda som närmar sig fyrtio (visserligen två år kvar, men ändock) och funderar över vart livet egentligen för mig. Middagen med vännerna A och M i onsdags gav tillfälle att ventilera, och bjöd på många kloka tankar. Kan låta klyschigt, men så är det, när vi ses.

Ljuset, känslan av vår i luften, löprundan jag faktiskt kom ut och genomförde i eftermiddags - det finns mycket som är bra; till och med riktigt bra.

Det finns många frågetecken, och några dåliga samveten, men jag orkar inte tänka på dem just nu. Jag vill bara sitta uppkrupen i soffan och läsa ut "De imperfekta". Det är precis vad jag ska göra.

Jag har ägnat en hel del tid åt att föra över recept och bilder från Allt om Mat-bloggen till Smaskens. Skrivit om och uppdaterat texter. Det finns många inlägg från förra året som jag vill återblogga. Saker som förtjänar att läsas av fler. Det är lite terapeutiskt att på detta vis ta tillbaka en smula av det jag på grund av omständigheterna gratis gav bort. Lite terapeutiskt, det också; precis som att baka chokladbiskvier eller planera vad vi ska äta i påsk.

Enkla nöjen. Är det det som är hemligheten?

fredag 23 mars 2012

Inför helgen

Räkor, havskräftor och chablis. Dock inte som väntat.

Fredagskul - inte alls: jordfelsbrytarn gick; två gånger. Spisen, eller rättare sagt ugnen, var boven i dramat. Synd att all kvällens matlagning var planerad att ske i ugn. Inga baguetter, inga gratinerade havskräftor och ingen pizza till barnen.

Jag kanske borde känna mig lite cool över att ha slitit ut en spis på fem år, men det känns mest jobbigt. En oväntad utgift på 12.000:-. Minst.

I eftermiddag var jag på teater med våra två yngsta barn. "Gittan och gråvargarna" på Teater Peró. Helt suveränt! Rekommenderas.

Nu dricker jag Godfather, och gläds åt att A fått ett nytt, intressant jobb (bättre en av oss, än ingen alls). Helg. Vackert väder. Middag hos goda vänner.

det blir bra det här.

onsdag 21 mars 2012

Vår-vab

Solen skiner. Efter några svinkalla dagar, med spridda skurar av snöblandat regn varvade med kraftig blåst, kändes det igår eftermiddag som att våren var tillbaka. Jag vet att det är alldeles för tidigt för att hysa några förhoppningar om att vädret ska förbli så här vackert, men innerst inne har jag aldrig riktigt begripit vilken klimatzon det är jag bor i. Eller så handlar det snarare om att jag inte vill acceptera att våren är något som infaller två veckor i maj - om man har tur.

Idag blev det oväntat vab. En tillfriskningsdag för lilla H, som låg hemma med feber hela gårdagen. Inställda patientbesök för mig. En hemmadag, då jag inte riktigt vet vad jag ska ta mig för. Plocka och städa. Kanske rensa någon garderob? Läsa kokböcker och söka inspiration? Kanske dricka kaffe, och ta mig en chokladbiskvi?

I kväll ska jag ut och äta med vännerna A och M. Äntligen! Det är alldeles för längesedan vi sågs.

tisdag 20 mars 2012

Ett boktips

Läs den här, Den imperfekta, av Tom Rachman. Jag köpte den själv på bokrean, bara snäppet dyrare än en pocketbok. Jag har svårt att beskriva vad som är så bra med just denna roman. Det är nog i grund och botten att dess kapitel känns som noveller, som ändå knyts samman av den röda tråd som löper boken igenom.

Jag är inte så vidare bra på att recensera böcker. Lita på mitt ord och läs den, helt enkelt.

söndag 18 mars 2012

Söndag

Sov till halv nio.

Pannkaksfrukost.

Bakar, eller snarare förbereder, chokladbiskvier. Nu måste de små gynnarna bara monteras.

På ju jutsu- träning med lilla H.

Förmodligen baskisk kycklinggryta till middag.

Ut och springa i eftermiddag. Först med store H, sedan en egen runda.

En bra dag. En bra helg.

fredag 16 mars 2012

Om någon undrar vad som hände

Inlägget jag skrev härom kvällen, när jag var ledsen och nedstämd, valde jag att ta bort.

Jag hade sannolikt valt att prata med A, i stället för att blogga, om han hade varit hemma.

Jag måste vänja mig vid att prata med någon i stället för att blogga. Det är verkligen i allra högsta grad viktigt att jag vänjer mig vid det.

Tack för era kommentarer, även fast jag inte kommer besvara dem. Förlåt mig för det. Jag har insett att jag faktiskt, tvärtemot vad man skulle kunna föreställa sig, bara mår sämre av att blogga om sådana saker.

onsdag 14 mars 2012

Ibland undrar jag

Edit 120325: Jag släpper ut detta inlägg igen. Dock modererat, med avseende på kommentarer, och blockerat mot ytterligare kommentarer. Så här var det just den kvällen, och under ett par dagar i slutet av just den veckan. Nu känner jag mig inte likadan. Pendeln svänger snabbt ibland.

I kväll kom det en uppgivenhet över mig, som rör matbloggandet. Ni har läst det förut; det är inget nytt, men det slår mig bara med full kraft emellanåt. Det har ju ärligt talat inte lett mig dit jag hade önskat. Jag är fem år för sent ute, känns det som. Om jag hade varit med från början, så hade jag kanske kunnat rida på vågen av att vara pionjär och haft möjligheten att göra något av det hela.

Nu är det mest moment 22. Jag måste arbeta, och den som arbetar kan inte producera en massa kreativa inlägg och fotografera läckra bilder i dagsljus; annat än undantagsvis.

Nu sökte jag för en dryg månad sedan ett jobb som skribent på en branschorganisation inom mat. Jag hade inte enbart drabbats av hybris. Många i min omgivning, såväl vänner som bekanta, uppmanade mig aktivt att söka just denna tjänst, och tyckte att tjänsten i fråga verkligen skulle passa mig.

Med tanke på att det är en knapp månad sedan sista ansökningsdagen, och att jag faktiskt bet huvudet av skammen och mailade rekryteraren efter två veckor för att kolla läget, så är det bara att inse att jag uppenbarligen inte hade de kvalifikationer som krävdes.

Det finns så oändligt många människor som vill jobba med mat, som har adekvat utbildning, och som inte minst är yngre än jag, och har dessutom har branscherfarenheter. Jag har inte mycket att komma med i jämförelse, när man spaltar ned mina klena meriter i en CV.

Nu är jag väl medveten om att det finns många människor som söker oändligt många jobb och som inte får napp. Detta rör sig om en enda tjänst. Jag kan erkänna att jag hade hoppats på att ändå bli kallad på intervju, men, så blev det inte. Jag ömkar inte mig själv, jag bara konstaterar faktum.

Det är bara så, rent krasst, att den här typen av tjänster ytterst sällan dyker upp. Det är inte bara "på't igen", när det inte finns något igen. Det är då jag ställs inför faktumet att jag ska harva vidare som logoped i nästan 30 år till, och då drabbas jag av både panik och illamående.

Enda trösten är möjligtvis att, när barnen blivit stora, och försörjningsbördan minskar, så kanske jag kan ta ut svängarna och pröva något annat. Men - då är jag 50+.

Just i kväll drabbades jag av av en släng av uppgivenhet och nedstämdhet, som jag inte känt sedan mitten av januari. Därför ska jag lägga mig i soffan med en (förhoppningsvis) riktigt bra bok, och försöka skingra tankarna.

Om A hade varit hemma, och jag inte varit ensam med barnen i kväll, hade jag givit mig ut på en kort kvällspromenad, för att få lite luft, och skingra tankarna. .

Det här med att blogga från mobilen

Blogger-appen till iPhone är rent ut sagt fantastisk. Oerhört, ja, rent ut sagt fantastiskt användarvänlig - och enkel.

I och med att den inbjuder till att användas, väcker den lusten att blogga. Lust att blogga en typ av korta inlägg, mest bestående av en bild, som jag förr sällan kom mig för att posta.

Nästan som en statusuppdatering på Facebook, fast i stället här på bloggen.

Kanske är det så det får vara just nu. Jag har många tankar och funderingar, men jag väljer att dryfta dem i andra fora än just här. Ni får nöja er med mina små lägesrapporter. I gengäld bloggar jag mer frekvent.


Bara för att jag kan

Samt, för att det är onsdag, då jag kör bil till jobbet.

tisdag 13 mars 2012

Trenchpremiär

Äntligen.


söndag 11 mars 2012

Ett Runkeeper-mysterium

Jag sprang idag, för första gången sedan första oktober föra året. (Om man inte räknar min språngmarsch från Flempans centrum ned till pendeltågsstationen i torsdags, vill säga). Det var härligt väder, jag blev inte så trött som jag hade befarat och allt kändes på det hela taget oförskämt bra.

Förvirring uppstod dock när jag kom hem, och Runkeeper på in iPhone påstod att jag tillryggalagt en sträcka av 6,6 kilometer. Detta på samma sträcka som jag sprungit med Runkeeper på min gamla HTC Desire, och då uppmättes till 5,17 kilometer. Något underligt. Visserligen var GPS:en aldrig riktigt bra på HTC Desire, men kan det verkligen diffa på så mycket som en dryg kilometer? Man undrar ju. Samtidigt ser "spåret" på den senaste kartan ut som att GPS:en är känsligare, och mäter mer noggrant. Jag får nog ta och på prov ladda ned en annan app och promenera samma sträcka för att kontrollmäta.

Här nedan ser ni samma kartbild från den första oktober. NI kan själva se hur annorlunda avstånden mätts ut. Se här, dagens mysterium.

Sade jag att jag gjorde två gånger trettio sekunder plankan? det gjorde jag. Och det ska jag göra; varje dag, från och med nu.

fredag 9 mars 2012

Bästa lacket

Lite flärd är aldrig fel. Jag fick detta nagellack i julklapp av min mamma. Färgen är fantastisk. Den beter sig lite som så, att den anpassar sig efter sitt sällskap. Den kan vara brunskiftande, violett eller närapå svart; helt beroende på vad jag bär för färger.

Essie. Lätt att måla på, håller bra, samt - enkelt att få bort.

Rekommenderas. Trevlig fredag!


torsdag 8 mars 2012

Saker jag skulle vilja göra oftare

Detta har varit en ovanlig vecka, med start redan i söndags, i bemärkelsen att jag ägnat mig åt matbloggsrelaterade sidoaktiviteter mer än jag annars vanligtvis gör under en månads tid. I dag var det dags igen. Presslunch på den relanserade restaurang Il Tempo, på Högbergsgatan på Söder.

Jag sprang till pendeln i Flemingsberg, för att hinna med tåget jag skulle åka med. Lätt andfådd satt jag sedan där på tåget, och skrattade nästan lite åt mig själv. Dags för ännu en portion verklighetsflykt. Väl på plats kände jag mig inte det minsta som en katt bland hermeliner.

Något annorlunda publik än på de pressluncher jag bevistat. När jag hörde att de som satt vid bordet intill var från Allt om bröllop respektive Veckans affärer, tänkte jag att man kanske bjudit in ett bredare spektrum av skribenter än man annars ofta gör?

Själv hamnade jag bredvid en krogredaktör på en känd gratistidning. Han var trevlig, och vi pratade kött, öl och korv. Jag förhörde mig om hans bästa restauranguppevelser under 2011.

Jag trodde nog att det skulle vara helt okej, men det var mer än så. Maten var helt otroligt god. Från charkuterierna, via den spädgrisfyllda tortellinin med chili och salvia til den långlagade kalvkinden med potatispuré och marsalasky. Chokladtårtan som serverades till dessert hann jag inte med. Jag hastade tillbaka till Södra station och tog pendeln till Tullinge, för eftermiddagens två förskolebesök.

Vem vet när det yppas en möjlighet till en dylik presslunch igen?

Med rubriken "Saker jag skulle vilja göra oftare" syftade jag egentligen inte på att gå på presslunch, utan på att gå ut och äta. I synnerhet gå ut och äta med familjen. Kanske inte hela familjen, än så länge, men H och H. Så gjorde vi när F och M var en vecka i Göteborg i februari. Då gick vi och åt på Indian Garden.

Nästa gång hela familjen (inklusive mormor och morfar) går ut och äter, det blir på skolavslutningsdagen i juni. Då blir det sannolikt en favorit i repris, i form av ett besök på Långbro Värdshus.

måndag 5 mars 2012

Verklighetsflykt eller ej?

Dagens lunch på White Guide trendseminariet, tillagad av två trevliga
medlemar av kocklandslaget. Vackert, och väldigt gott.

Ett roligt och välsmakande Cooking Event igår, följt idag av ett stundtals intressant, stundtals briljant och stundtals ganska mediokert trendseminarium.

Lite verklighetsflykt? Ja, på sätt och vis, fast samtidigt är ju detta en del av min verklighet Jag blir inbjuden till en hel del event; allt är inte lika intressant, och allt går verkligen inte att delta vid, var sig jag haft lust eller ej.

Det mest spännande med gårdagen och dagen är att jag fått en djupare förståelse för och intresse för fermentering, och det som kallas urban terroire. Det kan kanske bli en riktigt nördig foodie av mig, trots allt?

söndag 4 mars 2012

Första söndagen i mars

Snart ska vi äta frukost. Starkt kaffe, nybakade baguetter, smör och körsbärsmarmelad.

Städa lite grand. Måla naglarna. Dra iväg på ett mycket spännande så kallat Cooking Event, som jag skrivit om här.

Dessutom kommer H och H, i sällskap av min mamma, tillbaka i eftermiddag, efter sin sportlovsvecka i Göteborg.

Som om inte allt detta vore nog, så ska vi äta lasagne till middag.

Bra söndag, eller hur?

lördag 3 mars 2012

Vi leker tvåbarnsfamilj

H och H är i Göteborg. A och jag leker tvåbarnsfamilj med F och M.

I dag blir det Junibacken. Det ska bli väldigt kul. Jag har inte varit där på åratal. Ser fram emot att uppleva stälet med de två yngsta. Senast det begav sig var det med H och H jag var där. Var var F? Kanske i min mage; jag minns inte, ärligt talat.

Jag slogs för någon månad sedan av att vi inte riktigt gör lika mycket med F och M som vi gjorde med H och H. De små går ofta hänga med på de storas villkor. Nu har vi ansträngt oss för att ge de små lite av det vi gav de stora. Barnteater och lediga dagar. Museibesök. Det gäller att passa på – medan de fortfarande är just små.

fredag 2 mars 2012

Ännu en fördel med att inte köra bil till jobbet

Att köra bil sliter hårt på skorna. I synnerhet på höger häl; gaspedalsfoten, ni vet.

Dessa snygga skor spanade jag in redan förra helgen. I dag provade jag dem. Lika bekväma som snygga. de skulle passa strålande bra till trenchcoat och jeans. Jag borde nog slå till, eller – vad säger ni?

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...