Underbart att vara bortbjudna på middag en sådan här märklig lördag i december, som började i råkall hutter invid bandyplanen, men slutade i hempromenad i vad som väl närmast kändes som en mild höstkväll. Trerätters hos A med familj. Efter bubbel följde gubbröra i sällskap av snaps; älgstek med kantarellsås och ett fantastiskt rödvin från Basilicata; Hälsingeostkaka i grädde med saftsås, som läcker och spännande avslutning.Glada barn, och trevligt sällskap. Samt, som jag nämnde här i början, lyxen i att kunna promenera hem. Fler middagar i närområdet - ja, tack!I morgon ska vi fixa, röja, trixa och planera inför den kommande, minst sagt intensiva veckan. Men, först av allt ska jag sova.
Förhoppningvis länge.
Alltså, att bli bortbjuden inom promenadavstånd är den ultimata lyxen. Det är en av anledningarna till att jag är så innerligt glad över våra goda grannar. Och över att syster med familj bor fem minuter bort. Lyx som sagt.
SvaraRadera