fredag 28 maj 2010

Föda barn på sjukhus - en riktigt bra Mors dags-present

Föda barn på sjukhus - WebaidShop.se - Sveriges största biståndsbutik

Följ länken ovan, och betala sedan 150 kronor för att en kongolesisk kvinna ska få föda barn på sjukhus, i stället för hemma i hyddan i byn. Är inte detta en alldeles utmärkt Mors dags-present, om man nu känner för att uppmärksamma detta jippo?

tisdag 25 maj 2010

Inskolning i sexårsverksamheten

Till skillnad från för två år sedan, då store H skulle skolas in på sexårs, är årets variant en mycket rumphuggen och sent inbokad företeelse. Jag och lilla H ska till Sturebyskolan kl 10.oo i dag, för en och en halv timmas...ja, jag skriver inskolning, i brist på bättre begrepp. Vet inte exakt vad det är vi ska göra. Store H var och hälsade på skolan med sin förskolegrupp, och var dessutom på skolan vid tre därpå följande tillfällen ledsagad av mig, varav det sista tillfället inbegrep att äta lunch i matsalen. För lilla H's del är detta det enda tillfället. Hur man planerar att gå till väga med de barn som eventuellt är sjuka eller vars föräldrar har svårt att boka av en förmiddag med ett par dagars varsel, det är jag glad att jag slipper bekymra mig över.

Nu har vi den fördelen att lilla H redan är välbekant med omgivningarna, eftersom hon trots allt varit med och hämtat sin storebror på skolan under knappt två års tid. Men, jag tänker på de andra, de familjer som nu ska föra in sitt äldsta barn i skolans värld under dessa i år så oerhört röriga premisser.

När inskolningen väl är avslutad, ska vi vänta in store H, och därefter dra in till stan för en smula klädshopping. Lilla H är en sådan flicka som bara växer på längden. Vissa av hennes kläder börjar således bli aningen korta, om än inte trånga. Jag hoppas på god jaktlycka i barnklädesträsket.

För övrigt regnar det och är elva grader varmt (varmt, vilket sämt).

måndag 24 maj 2010

Livet är gott och lätt om våren


Tänk att livet kan kännas så gott och så lätt, bara för att solen skiner, vårblommorna pryder marken och träden bär späda löv. Jag är barbent, och har solglasögonen i högsta hugg, så fort jag går utanför dörren.
Det mesta bara flyter på så här års. Säkert beror det på att jag glömt något, men jag är så fascinerad av hur mycket lättare livet är nu än bara för några månader sedan.

Det handlar inte bara om vädret; om avsaknaden av tjocka vinterkläder, tunga skor, eller om vintermörkret. Det är något mer än så. Något som faktiskt känns lite skrämmande.
Jag är ingen större vän av årstidsväxlingar , i ärlighetens namn. Månaderna januari, februari och mars skulle kunna försvinna spårlöst utan att jag skulle sakna dem det minsta. Hösten är något helt annat, i min värld. Första delen av hösten brukar som regel bara vara vacker, njutbar och full av nya krafter. November är för mig en generalrepetition inför advent och december, denna härliga tid på året. Jul och nyår bara flyger förbi. Det är därefter eländet börjar.
Jag känner så mycket kraft och energi så här års. Varför kan jag inte få vara sådan under en större del av året? Är det verkligen sunt och riktigt att det ska kännas som att jag lever livet bara till 50% under en tredjedel av året?

söndag 23 maj 2010

Klokt om föräldraledighet

Läs detta inlägg på bloggen Mellan Sabb och Skogis.

Lördagens manfall

Lördagen var solig och sommarvarm här i Stockholm. Jag är mycket glad och nöjd över mitt beslut att även i år fira min födelsedag med en tillställning, men det blev minst sagt manfall. Jag hade väntat mig i varje fall sex personer till. Fördelen med detta var att jag verkligen fick tillfälle att prata och umgås med de som kom. Nackdelen var väl närmast en känsla av att kanske ha tagit i lite för mycket. Jag tror nog att besvikelsen närmast står att finna hos mina barn, som hade hoppats på att det skulle komma fler personer i deras ålder och storlek.

Att människor blir sjuka eller helt enkelt plötsligt får förhinder, det får man acceptera. Jag tror nog ändå att jag nästa år måste vara lite mer tråkigt formell; bjuda in, och kräva att de som tänker komma verkligen meddelar det i god tid.

Maten blev i varje fall mycket lyckad och god, och jag fick minst sagt trevliga och delvis ätbara gåvor, samtliga matrelaterade.
Jag kan än en gång konstatera att våra barn gillar paté; både den på kalvfärs och kalvlever, och den på fläskfärs och kycklinglever. För att inte tala om ankriletten, som blev store H´s favorit. De vansläktas inte alltför illa. Hur rörd blir inte den mor som får höra en mångstämmad kör utbrista
"Mamma, jag älskar din paté"?

torsdag 20 maj 2010

Förberedelser

Var det en så bra idé, det här med öppet hus? Jag hoppas det. I övermorgon, lördag, har jag öppet hus för att fira att fira min födelsedag. Det var så trevligt förra året att jag inte kunde låta bli att göta det igen.

Just nu står två patéer i ugnen. Nytt recept, egenhändigt påhittat. Kalvfärs och kalvlever är huvudingredienserna. Nu bekymrar jag mig för att detta blir för magert.
Vilken typ av cumberlandsås jag ska ha till har jag ännu inte bestämt.

I morgon ska jag ge mig i kast med ankrillette, något jag adrig tidigare gjort. Dessutom ska jag förbereda åtminstone två efterrätter lämpliga för buffé.
Sätta försur till surdegsbaguetter.

På lördag rör jag ihop laxmousse och bakar baguetterna.

När jag nu begrundar detta schema, känns det plötsligt inte så betungande, trots allt.
I morgon ska jag till Systemet, samt köpa ostar och lite annat smått och gott.

Nu beställer vi bra väder till på lördag. Uppehållväder, och hyfsat varmt - tack.

måndag 17 maj 2010

Enligt min man


Han har gjort det igen. Beställt ett halsband som fabriken i Danmark först vägrade tillverka. De vill bara göra halsband med personnamn. Butiken i Stockholm meddelade först A att de inte skulle kunna få fram halsbandet i tid, eftersom fabriken obstruerat. Därför fick jag köttkvarnen i present i morse. Under dagen ringde butiken till A, och berättade att halsbandet kommit, mot alla odds, tack vare att de ringt ned och gapat och skrikit en smula.

Man tackar. Nu kan jag officiellt titulera mig MILF. Jag har skrivit om det tidigare, detta om vad det kanske innebär att vara en MILF.
Förra året fick jag detta halsband i födelsedagspresent, vilket den minnesgoda läsaren kanske kan dra sig till minnes?

Nu kan jag välja mellan tvenne bud - bå´d MILF och Supermamma.

Trettiosex

Det har ofta varit soligt när jag fyller år. Så även idag. Trettiosex är är ingen ålder. Jag känner mig fortfarande väldigt ung i många avseenden. Förutom när jag inser att någon som är tio-femton år yngre tittar på mig och tycker att jag är gammal - men, det är smällar man får ta.

Måndag är inte direkt min favoritdag i veckan, och det uppvägs inte så där förfärligt mycket av att fylla år, ska jag ärligt säga. Jag hade gärna varit ledig och gjort något trevligt. Nu är så inte fallet.

Efter en intensiv långhelg, med vistelse både på landet och trädgårdstjänst i stan, skulle jag gärna suttit i solen på vår uteplats och tagit det lugnt hela eftermiddagen. Nu ska vi i stället ta och klä på oss och åka till dagis; lilla H, lille F, lilla M och jag.

söndag 16 maj 2010

I dag för fyra år sedan

Vår lille F föddes en tidig förmiddag den 16 maj, för fyra år sedan. Jag minns förlossningen mycket tydligt, men ska inte gå in på några detaljer här och nu, annat än att det var en fantastisk upplevelse. Det var väldigt mycket folk i rummet, både barnmorska med barnmorskestudent och undersköterska med undersköterskestudent (som efteråt tackade för att hon fått vara med!).
Jag var helt förtrollad av att för första gången ha fått behålla mitt barn i förlossningssalen. Store H hamnade direkt i transportkuvös till neonatalen, när han föddes i vecka 30+6. Där fick han sedan stanna i närmare fem veckor. Lilla H var blå som en smurf på grund av syrebrist eftersom hon hade suttit fast, och hamnade även hon genast på neonatalen med c-pap och övervakning i två dygn.
Lille F var rosig, frisk och välmående, och hamnade genast på mitt bröst. Jag minns så väl att jag tänkte "det här vill jag göra igen, det får inte vara min sista förlossning!". Jag hade den stora turen att få vara med om ytterligare en fantastisk förlossning, knappt två år senare. Men det är en annan historia.

Han fyllde fyra år i dag, vår lille F. Lika yster, ilsken, charmig och oresonligt envis som alltid.

lördag 15 maj 2010

Kom liljor och akvileja

Vi åkte till landet i torsdags vid lunchtid. Kom inte iväg tidigare; vi är rätt trötta för tilfället, i synnerhet A, som (ofrivilligt) jobbar alldeles för mycket.
Det är alltid lika skönt att komma till landet. Vikten av miljöombyte ska aldrig underskattas. Huset på landet är lika mycket hemma som huset i stan, men ändå så oerhört annorlunda.

Trots att det regnade fick vi gjort en del nytta i trädgården. Jag vet inte vad det är med mig i år, men plötsligt lockar just trädgården som aldrig förr.
Jag satt med näsan i trädgårdböcker i stort sett hela kvällarna, under denna korta vistelse. Christel Kvants Den lilla trädgården samt Nya Trädgårdens rum, för att inte tala om Karin Berglunds underbara bok Din trädgård, som utgått ur sortimentet, och som jag haft i min ägo i tolv år. Denna bok är fortfarande fräsh och känns inte det minsta daterad. Bilder är ju annar svad som ofta åldras mest i böcker.

Mitt pånyttfödda trädgårdsintresse ligger helt rätt i tiden, med tanke på att den kalla vintern tagit livet av en hel del av växtligheten i vår lilla radhusträdgård hemma. I eftermiddags bar det av till Plantagen. Vi kom hem med akleja, trädgårdsstormhatt, vit och violett stäppsalvia, hasselört och lavendel.
Vår stackars murgröna som vuxit sig stor och fin på spaljéer på framsidan har nästan helt strukit med under den kalla vintern. Nu måste den obönhörligen klippas ned.

Allt detta i morgon. Men först och främst en viss liten F, som fyller fyra år.

måndag 10 maj 2010

Host, host, snörvel

Lille F och lilla M är ordentligt förkylda. En lätt förkyld, men mycket hängig store H mådde lite sisådär redan i slutet av förra skolveckan, ,en kämpade sig iväg. Många av hans klasskamrater har varit dåliga. En frisk lilla H stannar hemma av sympati med syskonen (och sina föräldrars bekvämlighet).

Det tar visst aldrig slut i vår, det här vabbandet.
Jag ska strax sätta mig och ringa dagens återbud. Funderar även över det logistiskt smartaste sättet att köpa toapaper och tvättmedel, en dag som denna. Inget av barnen är ju allvarligt sjukt, så det blir nog en tur till lokala ICA framåt eftermiddagen, trots allt.

fredag 7 maj 2010

Kökstjänst

I kväll har jag ägnat mig i hög grad åt sådant som många nog anser att jag inte borde skriva om. Det låter helt enkelt för tokigt för att vara sunt. Men, det är inte någon som tvingar mig, precis.

Jag har bakat två chokladkakor och (snart) en stor sats bullar till morgondagens cykeldag. Jag har även bakat en rabarberkaka med vit choklad, samt planerat morgondagens förrätt och efterrätt. Innan jag kryper till kojs ska jag sätta en baguettedeg på kalljäsning; försuren står och myser inne i köket sedan ett par timmar tillbaka. Funderar även på att vispa ihop morgondagens pannkakssmet till barnkalaset; smeten brukar bli så bra av att stå och svälla över natten.

Kan tillägga att jag även har hunnit med att titta på film med barnen, samt dricka lite öl och äta cheese balls. A är ute på dåligheter.

Nu ska det gräddas kanelbullar.

torsdag 6 maj 2010

Sparris, och helgen
som kommer


Sparris och hollandaise. Det är också en sorts lycka. Läs mer här

Den här helgen kommer vara löjligt hektisk. Så här brukar vi sannerligen inte ha det.
På lördag inträffar:
* 4-årskalas för lille F mellan 11-13. Pannkakskalas, har jag bestämt å hans vägnar. Han är nöjd med idén.
* Cykeldag med store H's klass mellan 11-15. Strålande initiativ av ambitiösa klassföräldrar. Ett smart sätt att tjäna pengar till kommande klassaktiviteter. Fikaförsäljning, cykelbyte, loppis och trafiksäkerhetsinfo från NTF.
* Middag för vännerna J och J p kvällen. Nu får ongen gå och bli sjuk!

På söndagen har vi:
* Konsert samt familjedag i Söderledskyrkan mellan 11-15.* Ju-jitsuträning för store H kl 15.00.
* Sedan är vi tack och lov bortbjudna till P och K på kvällen. Ljuvligt.

tisdag 4 maj 2010

Så länger det varar
(ett dåligt samvete mindre)

Det är skönt att ha barn som fortfarande är så små att de ser på sina föräldrar med viss beundran och förtröstan. Jag känner mig ofta som att jag ligger steget efter med ganska många plikter, men just när det handlar om barnen känner jag att jag gör så mycket som jag förmår. Det kanske inte är tillräckligt i alla avseenden, men det är good enough.

Ändå händer det titt som tätt att jag glömmer bort sådant jag bestämt att jag skulle göra. Sommarsimskola är ett exempel som passar in på denna beskrivning. Trots att jag tänkt på det i flera månader, har jag inte kommit till skott. Som tur är lyckades jag ändå få plats för både store och lilla H. Tre kvällar i rad veckan innan midsommar; fyra kvällar veckan efter.
Låt oss nu hålla tummarna för att det blir en varm och skön sommar, med mycket badabde i vår lilla insjö på landet.

Fler dåliga samveten finns säkert, men de får vara tillsvidare.

Skolplaceringen i Stockholm är
ett dåligt skämt i år

Citat från Stockholms stads hemsida:
"Centralt för beslut om antagning till skolan är att inget barn ska få orimligt lång till sin skola och därför tillämpas reglerna om närhetsprincipen i enlighet med skissen nedan."

"Närhetsprincipen: Skola X ligger närmast för både elev A och B, men elev B har relativt närmast till skola X., eftersom det skulle bli orimligt långt till skola Y."

Närhetsprincipen. Det låter väl fint? Tyvärr är det inte så. I år kommer många familjer att drabbas av logistiska problem, och många barn kommer skiljas från sina kamrater genom godtyckliga placeringar på fel skolor. Allt detta på grund av ett system som tydligen var tänkt att underlätta för de skolor som har många sökanden. Uppenbarligen har någon suttit och tänkt helt fel, eftersom det enda detta resulterat i är en godtycklig bestraffning eller belöning av barn som tillhör samma område, men som inte får gå på samma skola.

"När det gäller syskons möjligheter att gå på samma skola, är det ett önskemål att beakta vid antagning. Det är dock ingen ovillkorlig rätt om det skulle innebära att ett annat barn inte kan få placering i en skola nära hemmet."

Jag tror inte att tanken på att ett annat barn får en skolplacering tröstar de vars barn sprids ut på flera olika skolor. Faktum är att jag inte tror att de som tagit detta beslut begriper vilken logistisk mardröm det kan bli att ha barnen på olika skolor.
Om ett äldre syskon fått plats på en skola vars upptagningsområde barnet egentligen inte tillhör, förstår jag att skolan inte per automatik kan erbjuda plats till X antal småsyskon. Men - borde det inte vara rimligt att anta att ett barn som bor i Stureby hör till Sturebyskolan? Inte för att vi är drabbade - tack och lov. Vi råkar bo rätt, rent geografiskt sett - antar jag, eftersom lilla H i dag brevledes erbjudits plats på sexårsverksamheten vid Sturebyskolan. En stor, tung sten föll från mitt bröst.

Men, vi känner de som fasar för att drabbas av att de råkar ha några meter närmare väg, fågelvägen sett, till Bäckahagens skola i Bandhagen.
Med den lilla detaljen att det går en hårt trafikerad motortrafikled mellan Stureby och Bandhagen. Och att det redan finns äldre syskon i Sturebyskolan.
Men sådana petitesser tas det givetvis inte hänsyn till? Jag håller tummarna för att det gick bra för dem.

Den som är intresserad kan även läsa här på DN Debatt från 100319 om skolvalet, taktisk rangordning av skolval och andra märkliga aspekter av detta bisarra skolvalssystem.

söndag 2 maj 2010

Allt om det Vårliga Bokpaketet


Jag tycker det är något så hoppingivande och genuint trevligt med detta bokbyte, som mig veterligt initierats av En bok om dagen. Tänk att helt främmande människor (eller, i ärlighetens namn, kvinnor) lägger ned tankemöda och energi på att sätta ihop passande paket till personer de inte ens känner, bara för att det är så roligt att kunna matcha någon annans intressen och läsglädje. Sådant ger mig lite hopp om att världen trots allt i stort är en god plats. I all enkelhet är detta en så genuint sympatiskt form av omtanke, att jag blir riktigt rörd.

Jag är barnsligt nöjd och glad över att själv ha lyckats pricka in intresseområden och preferenser hos den person jag blev utsedd att skicka ett paket till.
Själv hade jag förmånen att få ett paket från Bokomaten. Detta paket var helt klart i en högre klass än det förra jag fick, senast jag var med i ett bokbyte (inget ont om det, men ändå). Bokomaten har verkligen ansträngt sig för att hitta sådant som borde tilltala mig.

Jag är tilltalad! Peter Mayles "Ett år i Provence" tror jag att jag läste i tonåren, men det ska bli ett sant nöje att läsa den, inte minst med tanke på att jag nu ganarnetar kommer att ha ett helt annat utbyte av den.
E M Forsters "Ett rum med utsikt " är en klassiker, en makalöst bra film, och lär garanterat vara en bra bok. Jag ska spara den till sommarens lata lässtunder på altanen.
Utöver detta skickade Bokomaten också med hembakade citronbiscotti, sesamkakor, en tepåse från Fortum and Mason (som tröst när det såg som mörkast ut för vår Londonresa), ett snyggt armband, frön till smörgåskrasse, herbes de Provence, en liten läslampa att klämma fast på en bok, en penna, torkad purjolök och citronmeliss...jag var riktigt överväldigad när jag öppnat paketet.

Vilken ambitionsnivå. Där ligger jag i lä, minst sagt. Tack, än en gång!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...