lördag 31 oktober 2009

Jag är finalist i Matbloggspriset 2009

Hurra!

Jag är glad, stolt och hedrar över att tillsammans med tio andra matbloggare vara i finalen till Matbloggspriset 2009. Vilken start på helgen!

Jag har skrivit på SMASKENS, om ni vill läsa mer.

fredag 30 oktober 2009

Det blev inte som vi tänkt oss,
men det blev bra ändå

När jag och barnen kom till Moderna vid 10.20 var de 30 (!!!) biljetterna till barnvisningen redan slut. Jämmer och elände! Som tur var fanns det kvar biljetter till Arktitekturmuseets barnvisning och aktivitet. Detta visade sig vara en riktig fullträff. En och en halv timmas workshop med kartong, plyfakuber, papersrör och limm av olika slag. Skaparglädje när den är som renast och mest oförfalskad.

Sedan blev det simskola och korvinköp hos Taylors and Jones, precis som förra fredagen.
Om det inte vore för en massiv trötthet parad med en djävulusisk mensvärk, skule fredagen vara tipp-topp. Jag får trösta mig med ett glas vin, och vad som verkar bli en brutalt god middag.

torsdag 29 oktober 2009

Kulturpoäng

I morgon ska jag, store H och lilla H till Moderna Museet. Många kulturpoäng blir det...

Nej, men allvarligt talat, så var det alldeles för längesedan jag själv var på nämnda museum. Och det pågår en utställning med verk av Salvador Dalí, som jag gärna vill se (en gammal favorit från tidiga tonåren). Dessutom tror jag att surrealism och barn går sällsynt bra ihop.
Så, det blir att vara där när de släpper biljetterna till barnvisningen och workshopen, kolla runt, äta lunch och sedan kultur för hela slanten; följt av sinmskola.
Härligt med höstlov!

Varför inte?

HIttade denna...enkät?...hos Sara, och kände faktiskt att det var på tiden att slänga in något lite mer lättsamt här bland mina bokfunderingar och vardagliga bestyr.

Vad tror folk om dig? Vid första ytliga ögonkastet? Att jag är fåfäng, ytlig och tror att jag vet bäst. Kanske. Eller så tycker de att jag är social, trevlig och snyggt klädd.

Stämmer det? Allt stämmer. Jag är fåfäng, ytlig (i bemärkelsen att jag tycker att ytan är viktig - inte viktigast) och jag vet att jag ofta vet bäst. Men jag är också social, trevlig och snyggt klädd.

Vad får du oftast komplimanger för? Att jag har fyra barn. Jag vet, det är en obegriplig anledning; men så är det. Min mat. Mina kläder och smycken. Att jag är underhållande; "rapp i käften".

Vad säger du för att imponera på någon?Det är ofta inte vad jag säger, utan hur jag säger det. Jag försöker nog helt enkelt berätta om mig själv i så fördelaktig dager som möjligt.

Hur imponerar man på dig? Genom att vara hängiven, att brinna för något utan att vara alltför insnöad svår balansgång). Genom att verka ärlig och chosefri. Allmänbildning imponerar också på mig.

Brukar du skratta för dig själv? Jadå, det händer titt som tätt. Även på offentlig plats.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS? "Ni behöver inte ha med er något, det räcker bra med att ni kommer!" Eller något i den stilen.

Var bor du? I ett radhus från tidigt 60-tal i Stureby; södra Stockholm.

Trivs du där? I Stureby - ja. I huset - nja. Det får duga. Vi lär bli kvar här länge.

Äger du några Converse: Nej, det är inte riktigt min stil.

Brukar du bli för full: Det händer sällan numera. Drack dock lite för mycket på nyår.


Är du allergisk mot något:
Nej, tack och lov!

Hur svarar du i mobilen: "Annika", eller "Hej XX!", om jag har personen i fråga i telefonlistan.


Vem ringde du senast?
Min goda vän J.

Vad sa den du senast pratade med i telefonen: "Då ses vi om en stund", eller något liknande.

Antal timmar sömn inatt: Åtta, drygt. Lyx!

Sov du ensam: Nej, med A.

Brukar du komma i tid: Oftast. Jag avskyr att stressa och att komma för sent.

När blev du fotad senast: På en utflykt med familjen för några veckor sedan. Resultatet kan beskådas uppe till höger här på bloggen.

Hur känner du dig nu: Törstig. Lite godissugen.


Vanligaste färg på dina kläder:
Svart under vinterhalvåret, blandat med lite vitt och naturvitt.

Vad tycker du om fötter: Fötter kan vara väldigt motbjudande. Försöker hålla mina egna välvårdade, men lyckas inte helt. Har velat gå på fotvård i flera år, men lyckas inte få till det.

Vad saknar du:Tid. Familj och vänner som bor långt borta.

Hade du en bra kväll igår: Ja, det var en alldeles strålande kväll. Höstens första glögg, med Kung Oscars pepparkakor och en perfekt, nästan övermogen Saint Augur.

Favoritdryck på morgonen: Kaffe. Brygg, starkt, mörkrost.

Rakar du benen: Oh ja, det är min mesta hobby. I stort sett varje dag.

När brukar du oftast gå och lägga dig: Alldeles för ofta lite för sent, framemot elvasnåret.

Är du blyg? Inte numera. Har varit patologiskt osäker.

Sysslar du med någon idrott: Har aldrig gjort. Sprang en hel del, i somras och en bit in på hösten, men har inte kommit mig iväg nu på flera veckor. Lägger mig för sent, och kommer inte upp i tid på morgonen för att springa. Det grämer mig.

Vill du hellre ha mail än brev: Egentligen inte, men jag har inte fått ett handskrivet, poststämplat brev på år och dag. Var en mycket flitig brevskrivare förr om åren.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Ja. Om ett ögonkast är detsamma som första gången man träffas, vill säga.


Är du nöjd med ditt liv:
Jag är nöjd med det som är viktigast. Jobbet kunde vara bättre.

Är du bortskämd: Ja, faktiskt. Bortskämd med kärlek och uppmärksamhet, och med att ha ett tryggt liv. Men inte bortskämd så att jag svävar genom livet och alltid haft det roligt. Tvärtom.

Vad gör du i morgon: Jobbar.

Vad är det värsta du vet? Elaka människor. Människor som inte ser sina medmänniskor, antingen för att de inte bryr sig, eller för att de är så störda att de bara ser till sig själva och sina egna behov. Samt givetvis utsatta, försvarslösa barn. Både i förhållande till vuxna, och i förhållande till andra barn.

Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Omöjligt att säga. Det är ju inte bara jag som ska ha det jag köper, utan hela familjen. Jag gör av med lönen utan problem, om jag säger så.

Vilken kändis tycker du är en bra förebild? Katerina Janouch.

Vad längtar du till? Sol, värme och semester med familjen. Och till min weekend med A i slutet av april, då vi ska åka iväg på tu man hand och vara helt barnfria för första gången sedan maj i år.

Har du bra vänner och äkta vänskap? Ja, jag har haft tur.


Vad är det finaste du fått?
Mina/våra barn.

Hur gammal är du: 35.

Du samlar på: Börjar få en ansenlig samling av bijouterier.


Gröna eller röda äpplen:
Det beror på vilken äppelsort. Gillar svenska äpplen på hösten, resten av året stenhårda Granny Smith.

Vem ringer du när du är arg/ledsen: A.

Gillar du golf: Jag är ganska ointresserad. Men, vem vet, kanske börjar jag spela golf när barnen flyttat hemifrån och jag har alldeles för mycket tid över?

Vilken tid gick du upp idag: Barnen lät mig sova till strax före 08.00; jag var ledig.

Har du sovit i din egna säng inatt: Jag säger som Sara: Det heter "din egen säng". Och svaret är "ja".

Är det okej att gråta: Ja.

När grät du senast: En sen kväll för några veckor sedan.


Vad skulle du göra om du vann en miljon:
Kanske betala av våra studieskulder, och sedan konsumera för det lilla som eventuellt blir över. En miljon är småpengar i dagens läge.

Bär du glasögon eller linser: Ja, jag är ganska så närsynt och desutom astigmatisk på det minst närsynta ögat.

När går du upp ur sängen en helgmorgon: Mellan 07.00-08.00, om inget ovanligt inträffat.

Solar du ofta: Gärna sommartid.

Är du bra på att laga mat: Ja, det är en av de saker jag är bäst på.

Är du flygrädd: Inte det minsta.

Hur vig är du: Det beror på vilka kroppsdelar som ska vara involverade. Kan lägga benen bakom nacken (inte båda samtidigt).

Är du musikalisk? Ja.

Vad dricker du helst när du är törstig: Naturellt mineralvatten.

Tycker du om sushi: Ja, men jag är kräsen. Är dock sällan sugen på sushi, inser jag nu.

Bor dina föräldrar tillsammans: Ja.

Har du någon gång gråtit dej till sömns: Många gånger.

Biter du på naglarna: Nej, men på nagelbanden, ibland. Bet fruktansvärt på naglarna långt upp i tonåren.

Senaste låt du hörde: Jag minns verkligen inte. Något på P3 i måndags, i bilen på väg hem från Göteborg. Annars är jag en P1-människa.

onsdag 28 oktober 2009

Eget beröm luktar inte alltid illa

Jag går omkring med många tankar snurrandes i mitt huvud. De flesta av dem rör jobbet. Nu har jag blivit varm i kläderna, och kommit igång efter alla dessa år av föräldraledigheter varvade med korta sejourer i förvärvsarbete. Alla dessa år då jag fungerade mer som en vikarie på min egen tjänst, än som tillsvidareanställd.
Mentalt fjärmar jag mig trots detta från jobbet, samtidigt som jag rekapitulerar mina år i yrket. Ser tillbaka på "svåra fall" och situationer då jag kände mig okunnig och hjälplös, och inser till min förtjusning att jag numera bär med mig en grundtrygghet, och en förvissning om att jag är ganska bra på det jag gör. Jag gör det jag ska, med beröm godkänt, och ibland till och med mer än så. Jag har rutin.
Det är ganska vackert - om det inte vore för att jag inte känner att jag utvecklas ett endaste dugg.

Att arbeta så som jag gör, det är att vara en generalist. Kunna lite om mycket. Någon tid för fördjupning finns inte. Det kan ibland vara plågsamt påtagligt, då jag av vissa föräldrar till de barn jag träffar förväntas vara uppdaterad i de senaste forskningsrönen. När då?, undrar jag stilla. När ska jag ha tiden till dessa fördjupningar? På min fritid?
Knappast.
Jag är bara logoped när jag får betalt för det.

Jag drömmer om att få koncentrera mig inom ett snävare fält, och att få lära mig nya saker från grunden. Och kanske, kanske finns det en sådan öppning för mig.
Just nu kan jag bara vänta och se vad som händer.

fredag 23 oktober 2009

Fredagslogistik

Jag är sällsynt nöjd i kväll; både med mig själv, och med barnen. Fredagseftermiddagen innehöll en ny aktivitet i form av simskola för store och lilla H. Simskolan i sig är inte ny, men det logistiska upplägget som jag planerat skulle nu prövas för första gången.
Först hämtade jag lilla H, F, och M på dagis strax före tretiden. Sedan bar de av till skolan, för att hämta upp store H. Vägen till simskolan stördes av trafikkaos vid Tegelbacken. Barnen roades storligen av att se trafikpoliser stå mitt i gatan och dirigera. Efter några minuter släppte proppen, och vi kunde rulla vidare. Därefter körde vi till Norr Mälarstrand, där vi parkerade.
Jag packade ur fyra barn, väskor, jackor och proviant ur bilen, och så promenerade vi upp mot Kungsholms torg. Simskolan ligger ett stenkast därifrån.
In på Simskolan, av med alla skor, in i omklädningsrummet - duschning och ombyte av store och lilla H. Jag följde dem till bassängen, och sedan drog jag, F och M ut i den friska hösteftermiddagen. Vi begav oss till Taylors and Jones, den makalösa Korvfabriken på Hantverkargatan. Där blev det veal with tarragon and onion och honey roast pork.
Sedan promenerade vi långsamt tillbaka till simskolan; väntade in de stora barnen, lät dem duscha och byta om. Därefter packade vi ihop allt och alla och begav oss nedåt Norr Mälarstrand igen. In i bilen, och sedan raka spåret hem till Stureby.

Det låter kanske inte som något säskilt, men jag är så glad över att allt flöt på så bra, att alla var på gott humör - och inte minst att den mycket skeptiske store H tyckte simskolan var jättekul. Det bådar gott inför de nästkommande sju veckorna.

måndag 19 oktober 2009

Djúpur, Draumur och Bingó


När jag bodde på Island 1993-93 njöt jag i fulla drag av isländsk lakritschoklad. Att kombinera lakrits och choklad verkar vara något av en specialitet på Island, och inget jag smakat i Sverige kommer ens i närheten av de isländska delikatesserna. Bortsett då från Chokladfabrikens chokladdoppade lakritskola, som jag tidigare hyllat.

I slutet av förra veckan insåg jag plötsligt att mina drömmars godis finns att få tag på på Lakritsbutiken. Klang och jubel!

Låt mig presentera Djúpur, Draumur och Bingó. Det låter som namnen på några alternativa Snövits-dvärgar, men är i själva verket namnen på tre vansinnigt goda varianter på lakritschoklad.

Nu återstår att se om de verkligen är så goda som de är i mina minnesbilder.




Djúpur25 kr
Draumur20 kr
Bingo25 kr

torsdag 15 oktober 2009

Det finns så många läsvärda bloggar

Det var inte så att jag själv hittade till Isabelle Ståhl och hennes blogginlägg betitlat "Om det manliga geniets legitimt grava förvirring". Det var via Isobel Hadley-Kamptz , samt även via Julia Skott.
Ämnet har jag återkommit till många gånger under årens lopp, både i egna tankar och i samtal med andra.
Det manliga geniet, eller kanske snarare män som tillåts bete sig som om omgivningen vore skyldig att ta hänsyn till dem, och tillgodose deras behov, utan att förvänta sig något annat tillbaka än den ytterts tveksamma glädjen i att ha fått (be)tjäna.

Tänk att det finns människor som på fullaste allvar inte begriper varför det inte finns lika många kvinnliga "genier" som det finns manliga, rent historiskt sett. Inte är det konstigt när följande kriterier måste uppfyllas för att kunna skapa:
bildning genom akademiska studier
arbetsro
full marktjänst
konstant bekräftelse på sin egen förträfflighet

Det är en märklig värld vi lever i, där någon kan komma på tanken att hylla den typ av personlighet som enbart fungerar om en förlåtande och kompenserande omgivning lappar ihop bilden.

tisdag 13 oktober 2009

Äntligen bokcirkel

Bilden är lånad.

Jag slängde ut en statusrappor på Facebook för ganska många nånader sedan, där jag skrev att jag längtade efter en bokcirkel, med tillägget att det kändes som ett hopplöst projekt, eller kanske snarare en önskedröm.
En av de som kommenterade var store H's klasskompis A's mamma, E. Nu återkom hon till mig för några veckor sedan. Det visade sig att hon gjort slag i saken och börjat höra sig för bland sina vännner och bekanta. Nu verkar det som att det faktiskt kan bli en bokcirkel, trots allt.

Jag har bjudit in min vän J. Tänk, om det faktiskt kan blir verklighet; att få läsa bra romaner, och diskutera dem med andra litteraturintresserade kvinnor. För - givetvis är det enbart kvinnor det handlar om. En skara på åtta stycken, varav fem för mig okända, vilket gör det extra kul och spännande.
Vad är det egentligen jag föreställer mig att en bokcirkel ska ge mig? En motivation till att börja läsa romaner mer regelbundet, till att börja med. Boktips och tips på nya författare. Intressanta diskussioner; nya infallsvinklar och associationer.
Samt inte minst lite ost och vin. E's eminenta förslag är att vi från början struntar i allt som har med mat att göra, eftersom det har en tendens att kunna ta över. Så sant; jag är den första att vittna om att mat väldigt lätt tar över i många sammanhang.
Ibland är det bra att tänka högt i så kallade sociala medier.

måndag 12 oktober 2009

Vill se - måste se - ska se!

Det var längesedan jag var så sugen på att se en film på bio! Jag har inte satt min fot i en biografsalong sedan A och jag såg urdåliga, värdelösa "Häxan och lejonet" i december 2005.

Kanske är det dags att jag övar mig på att gå på bio igen?

måndag 5 oktober 2009

Ny, trevlig bekantskap,
och ett pågående projekt


Via Bokhora hittade jag idag barn- och ungdomsboksbloggen Flaskposten.
Vi lästränar i stort sett varje kväll, store H och jag. Han tycker det är roligt, och han gör hela tiden framsteg. Det är mödosamt, och jag är så innerligt tacksam över att han är en ihärdig liten gosse som verkligen vill lära sig saker. Saken är den att han ofta har ganska dåligt tålamod; han nöjer sig inte förrän han bemästrar saker i så hög utsträckning som han själv vill. Den närmaste jämförelsen är när han tidigt i vintras slet som ett djur för att lära sig åka skridskor.
Nu sitter vi emellertid nästan varje kväll, store H och jag, med min gamla läsebok. Den är så fin, den är så bra, och jag tycker verkligen så mycket om den. De flesta illustrationer i boken är av Tord Nygren, en absolut favorit hos mig. (Se även här.) Inte minst därför att han illustrerade omslagen till 80-talsutgåvan av L M Montgomerys Anne på Grönkulla-serie, och Emily-trilogin.

Tillbaka till store H. Jag längtar efter att han ska få uppleva hur underbart det är att läsa själv, att lära sig nya saker och att njuta av böcker. Samtidigt minns jag utmärkt väl hur föga intresserad jag faktiskt själv var av att lära mig läsa. Jag, bokmalen Annika, kunde då rakt inte läsa när jag började första klass hösten 1981. Men framåt jul läste jag som om jag aldrig gjort annat. Jag minns också att mamma frågade mig om det inte skulle bli roligt att få lära sig att läsa? Jag vet att jag tänkte: "varför då?" Jag hade ju mamma och pappa som läste för mig närhelst jag önskade.
Någonstans ser jag också mycket fram emot att store H ska få läsa för sina småsyskon. Inte alls för att på något sätt avlasta oss föräldrar; nej, jag ser det som något han kommer att tycka om att göra. Det ligger i hans natur.

Tips på bra barnböcker är alltid lika kul. Nu ska jag läsa ikapp på Flaskposten!

fredag 2 oktober 2009

Apropå verklighetens folk

Som vanligt gäller det att klicka, för större bild.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...