måndag 8 september 2014

Nu och för två år sedan

Jag i augusti 2012.

Jag i september 2014.

Syftet med bilderna var detsamma - fotografering för Häagen-Dazs Glassakademi. Jag insåg när jag letade mig tillbaka att jag helt klart ser aningen annorlunda ut nu jämfört med för två år sedan. Träning och en mer måttfull inställning till livets goda har tack och lov givit visst resultat.

Jag är inte lika trind nu som jag var då. Lite perspektiv - det uppskattas.

söndag 17 augusti 2014

Hösten, och hur man ska orka komma tillbaka till vardagen

Sen lördagsfrukost på Café Ugo på Kungsholmn.
En lyx i tillvaron vi sällan unnar oss.

Höst? Knappast ännu. Många augustidagar kvar. SMHI:s 10-dygnsprognos ser visserligen inte så munter ut med mycket regn och temperaturer mellan 13-18 grader, men jag hoppas och tror på septembersol.

Skolstartsvecka; allt drar igång igen - med full kraft. Fyra barn på tre olika skolor. De två yngsta på vår hemskola, de äldsta på Adolf Fredrik respektive Engelska skolans nya filial vid Telefonplan.

Alla aktiviteter drar igång. Barngenomgångar och planeringsdagar på jobbet. Jag känner mig ganska tom huvudet, men hoppas att det bara är tillfälligt. Att allt ska falla på plats och hösten rullas ut som en matta framför mina fötter. Man vet aldrig; underns tid är inte förbi.

Förskoletiden är för alltid slut. Det är snart tio år sedan vi skolade in vår äldste som på förskola. Nu börjar vår yngsta i sexårsverksamhet.

Fyra skolbarn. Det är ju inte klokt.

Äta bra, träna, sova bra och försöka hålla ordningen och strukturen här hemma. Det är mina mål inför hösten. Om det fungerar, då fungerar jobbet också.

tisdag 12 augusti 2014

Den fantastiska sommaren 2014

Ja, jag instämmer som så många andra i den euforisk hyllningskören till sommaren 2014. Våren var fin, juni var lite vädermässigt skakig, men juli och augusti levererade definitivt förväntningar.

Vi inledde vår gemensamma semester med några dagar på Österlen, samt en dagstur med vänner till Köpenhamn/Tivoli. Vandrarhemmet i Backåkra fick besök av oss för andra sommaren i rad - och det var definitivt inte sista gången.

Självhushåll, alla måltider utomhus, ljuvliga sommarkvällar och fina, men blåsiga dagar på vackra stränder. Det blir inte mycket mer avslappnande än så.

Åtta dagar i Bangkok. Varmt, intensivt men samtidigt oerhört strukturerat och vänligt; strålande kommunala transporter och makalös mat. Därefter fem dagar på spa- och badhotellet Purimas/Rajong. Det var vårt första besök i Thailand. Vi blev handlöst förälskade i Bangkok, och längtar redan dit igen.

Slutligen en liten sväng till Göteborg; bland annat med besök på vackra Gunnebo slott. Det var min sommar.

Augusti är långt ifrån slut, och september brukar vara en alldeles ljuvlig månad. Jag ser med sor tillförsikt fram emot hösten, om än också med viss känsla av stress. Fyra barn på tre olika skolor, aktiviteter som drar igång på nytt; nya tider att passa, kommer jag hinna träna så mycket som jag vill, hur ska det gå på jobbet när en av mina närmaste kollegor slutar...det är likadant varje höst.

En omstart, men stora möjligheter och med laddade batterier efter ledighet och avkoppling. Ändå ett visst inslag av oro.

måndag 9 juni 2014

En tokig vecka

Två dagar av konferens i Göteborg.

Ett fantastiskt restaurangbesökSPISA matbar.

En dag hemma med vattkopps-vab.

En logopedplaneringsdag på Görvälns slott (som för övrigt inte levererade i nivå med hur de brukat.)

Ännu en Göteborgs-tripp; fyrtioårsfest för vännen A.

Kanske lite för mycket för mig? Jag har inte så stora marginaler.

Jag känner mig så in i märgen trött. Har inte hunnit träna sedan förra söndagen. Maj är närapå värre än december. Skolavslutningsinferno.

lördag 10 maj 2014

I dag om en vecka (fyller jag 40)

Mitt "blogguppehåll på obestämd framtid" ska kanske snarare kallas
"en fortsättning av det sporadiska statusuppdaterande som rått det senaste året"?

Om det inte vore för den skira grönskan skulle man kunna tro att det var höst. Regnet öser ner, och det har varit trist väder i Stockholm hela den här veckan. Enda fördelen med tråkigt helgväder är att det ger möjlighet att få sker gjorda inomhus. Detta gäller just idag de mer prosaiska arbetsuppgiftena städning och tvätt, men också så trevliga saker som tillverkning av glass samt planering av min 40-årsfest.

Jag firar inte med pompa och ståt. Inte hyrt lokal, beställt catering, bokat DJ. Det enda jag hoppas på, och inte kan påverka, det är väderleken. Jag kommer fira med ett mycket avslappnat och opretentiöst öppet hus-koncept, och bjuda på prosecco och någon sorts italienskinspirerad plockmat. Till min stora glädje är det förvånadsvärt många som tackat ja, och som kan komma.

Det blir en ganska ordentlig skock vuxna, och en hel del barn, som kommer få samsas om utrymmet här hemma. Låt oss alla be en stilla bön att solen skiner lördagen den 24 maj (jag har festen en vecka i efterskott). Vem vet,det kanske till och med råder en viss försommarvärme? Mina erfarenheter av tidigare födelsedagar då jag haft öppet hus har övervägande varit mycket positiva.

Min träning får mig inte bara att må bra - den har även resulterat i en slankare och snyggare kropp. Så här bra har jag helt ärligt inte sett ut sedan jag var trettio. Därför känns det särskilt kul att se fram emot att klä upp mig i det ni kan beskåda här nedanför.

Klänningen beställde jag redan i februari, då jag inte vågade vänta och riskera att den skulle bli slutsåld.

Skorna är både snygga och superbekväma, som allt jag prövat av märket Tamaris. Nu återstår bara att bestämma vilken färg jag ska ha på mitt nagellack och vilka örhängen som blir snyggast till denna stil.

Hur jag känner inför the big 4-0? Det skulle jag kunna skriva metervis om. Ibland önskar jag faktiskt att det inte vore så många som jag känner som läser denna blog (och då skriver jag "många" med feta citationstecken, därför att läsarskaran i sig är yttepytteliten). Jag skulle ha hålet bloggen mer hemlig. Då hade jag kunnat använda den som en ventil. ni måste jag censurera mig. Men - stay tuned. Rätt vad det är kanske det smäller till.

Jag kan dock försäkra de som läser att jag är vid god mental och fysisk vigör; livet är däremot fortfarande ett lika stort mysterium. Jag känner mig klokare, men mindre smart. Snällare mot mig själv, men samtidigt inte besviken över att det tar sådan tid att bli bra på att känna sig själv. Jag hade behövt befinna mig där jag befinner mig nu (med avseende på självkännedom) för tio-femton år sedan.

torsdag 24 april 2014

På obestämd framtid

Alla Saker har funnits i ett antal år. Periodvis har den haft stor betydelse för mig. Nu känner jag inte längre att den fyller något behov.

Således tar jag en paus, på obestämd framtid. Det har blivit så, av olika skäl, att behovet av att skriva här har minskat. Orsakerna till detta är flera, men den viktigaste är nog att jag inte längre känner mig bekväm med att blogga om mig själv.

Tack, alla ni som läst och kommenterat.

söndag 23 mars 2014

Dagarna, veckorna, månaderna

Efter ett besök på Löplabbet vet jag nu att jag har fötter som inte kräver något extra. Vanliga, dämpade löparskor fungerar bra. Införskaffades genast från Zalando. Snö och kyla gjorde att jag ännu inte prövat dem, men i morgon kväll tror jag att det är dags för en premiärtur.

Samarbetar med vinimportörer, det gör jag. Uppdraget är ganska roligt, och ger anständigt betalt. Smørrebrøden på bilden blev väldigt goda. Recept kommer framöver på en matblogg nära er.

Jag trivs på jobbet. Samarbetar strålande bra med fina logopedkollegor kring gemensamma mål och intressen.

Planerar så smått inför mitt firande av fyrtioårsdagen, samt inför vår Thailandsresa i sommar, då vi ska fira gode vännen P som fyller jämnt.

Det känns ganska lugnt i mitt liv just nu. Det är vackert så.

onsdag 26 februari 2014

Plattityder. Och det vansinnigt trista modet.

jag hade en god stund på stan för mig själv igår. Store H hade bjudit lilla H och F på bio. Jag gick i affärer. Ägnade en god stund åt att prova och köpa fler träningskläder. Nu snackar vi förändrad livsstil sedan ett år tillbaka. Men, med tanke på att jag tränar 4-5 dagar i veckan så behövs det ju några ombyten.

Jag försökte också titta på vårkläder. Vårkläder, i ett land där det inte finns vår. Man går som oftast från vinterjacka och kängor till kavaj och ballerinaskor inom loppet av två dagar. Mina minnesbilder är inte pålitliga; jag tro varje år enfaldigt att våren kommer i mars. Våren är ful och grå. Grusig och isande kall.

"Modellen på bilden är 180 cm lång, väger 48 kilo och bär en kappa i storlek XXS."

Snubblade över en snygg kappa. I butik var det en snygg kappa. Hemma var den oformligt rak; så där konstigt, på gränsen till 80-talsoversized så att alla som inte är sylfidsmala ser feta ut. Det blev inget med det.

Schalen behöll jag. Det är ljuvlig. Svart, vit och gul. Jag har insett att gult är en underskattad färg. Kräver dock egentligen solbränna.

Plattityder.
Nu skriver jag så sällan, men ibland önskar jag att jag inte berättat för en enda människa jag känner att denna blog finns. Jag känner för att skriva rakt ut i ingenting vissa dagar. Då hade jag skrivit om annat. Kanske?

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...